NM.0991067 TABULA N
19: War iag hoos Turckiske Käijsaren till Audience…Der rede wij in igenom den första porten, och genom den Bårggården till näste porten, hwarest wijd en steen uphögd plass wij stege af hästarne och ginge igenom porten, dock satte iag mig i porten lijtet neder och hwijlade på Tapeter som der till woro bredde mitt utj Bårggården som war mycket stoor. War utj fyrkant afstängdt en stoor plattz; der ginge Iortar och Råddiur. Den samme war full med allehanda trä…Om samme Bårg-gård äre …Portiqver bygde på Marmor Pelare, der under stogo på wår högre hand Ianizar Aga utj en brokot Gyllenduukz Kiortel, sedan Ianizarerne utj raad tre eller fyra dubbelt så lång som platzen war kunde wara till 6 ell. 700.
(Claes Rålamb, Diarium under resa till Konstantinopel 1657–1658, s. 157)
I processionen gick också hovets hillebardiärer som alltid fanns vid storvesirens sida, liksom ”de som står vid sultanens innersta dörr” det vill säga dörrvakterna, kapıcıbaşı, som vakade över att inga obehöriga förirrade sig in i palatsets innersta delar såsom harem och sultanens privata gemak. Dörrvakterna i processionen var enligt banderollen 200 stycken. Hillebardiärerna var klädda i turbaner med röd topp och vid sidan bar de dolkar i ytterplaggets bälte. Alla hästar var smyckade med den karakteristiska tageltofsen doncuk som också var en amulett. Sultanens palats Top kapı bestod (består) av fyra asymmetriska borggårdar lagda efter varandra, med ymniga trädgårdar som på Rålambs tid även hyste betande hjortar. Borggårdarna omgärdades av palatsbyggnader med olika funktioner. För varje borggård blev det mer och mer exkluderande när det gällande obehöriga. Palatset var mycket strängt bevakat och med hårda straff för den som bröt mot protokollet. Rålamb beskrev i sin dagbok de tre- och fyrdubbla leden med janitsjarer som stod uppställda på borggården inför hans audiens med sultan Mehmed IV, som en maktdemonstration.